Modellprojektet inne på sista projektåret

Projektet är inne på sitt sista år. Slutkonferensen planeras till början av oktober 2018. Projektet avslutas 31 december nästa år. Arbetet i processgrupperna pågår enligt fastställd dokumentationsplan.  Processgrupperna Medicinska insatser för barn samt Stöd och service är i stort sett klara. De arbetar med de sista språkredigeringarna innan de går till en referensgrupp av brukare för synpunkter. ”Komplexitet” har blivit ordet som i de flesta sammanhang beskriver den värld som präglar insatser för personer med traumatisk hjärnskada och deras anhöriga.

Varje grupp beskriver nuläget med de brister och förbättringsområden man ser samt ger förslag på rekommendationer för förbättringar. Arbetet inriktas nu på att enas om gemensamma förslag för att definiera och tydliggöra modeller för sammanhållen rehabilitering, stöd och service som följer personen under den period behovet kvarstår. Det är en pedagogisk utmaning att beskriva hur verkligheten ser ut för den som har en förvärvad hjärnskada och är beroende av samhällets olika stödinsatser. Eftersom vården är så olika organiserad i olika delar av landet är det inte självklart ens för de som är involverade i projektet hur beslutsprocesserna ser ut.

Processgruppernas arbete – nuläge i korthet

På barnsidan finns ett etablerade nätverk med rehabiliteringsteam i Sverige, SVERE som ger stort stöd i arbetet för Processgrupp Medicinska insatser barn. De har också många internationella kontakter. Processgruppen tar stöd i de vårdprogram som finns bland annat  i Nederländerna. Modellprojektets arbete presenterades nyligen i vid en konferens i Rom.

Stöd och service har skrivit ett första version av sin rapport som nu språkgranskas. Det är ett område där det händer mycket, bland annat den LSS-utredning som pågår och som ska lämna sina förslag 1 oktober 2018.

Arbete-sysselsättning-försörjning har också tagit fram sin preliminära rapport som håller på att sammanställas. Gruppen arbetar inom flera områden med ett stort antal olika insatser och har ett stort fokus på samordningsbehoven.

Medicinska insatser för vuxna har gjort en uppföljning av den enkät till landstingen som Socialstyrelsen genomförde 2012 för att följa upp vilka förändringar som skett. Den bild som ges är att det på de flesta håll inte skett några förbättringar. Samtidigt ses flera positiva initiativ, som till exempel det arbete som nu pågår i Västra Götaland där man håller på att utarbeta ett vårdprogram för regionen.

Gruppen Stödfunktioner har genomfört en pilotundersökning i ett 40-tal kommuner för att undersöka vilka stödfunktioner som finns i form av koordinatorer eller vägledare/lots. Generellt kan konstateras att det saknas stödfunktioner i de flesta kommuner.

Barn skola fritid arbetar med att sammanställa resultaten från fokusgrupper med barn/föräldrar och skolpersonal på flera håll i landet som har genomförts under våren.

Processgruppen Samordning har sett över hur samordning idag sker utifrån individens perspektiv samt inom systemen och finansiering. Arbetar med att ta fram schematiska bilder för att illustrera och klargöra komplexiteten i samhällsinsatserna.

Modellprojektet i Almedalen

Den 6 juli presenterades Modellprojektet i Almedalen under rubriken ”Rehabilitering av traumatisk hjärnskada är eftersatt. De anhöriga drar det största lasset när det saknas samordning”. Projektet presenterades av Marie-Jeanette Bergvall och Rita Ehrenfors, processledare i gruppen Samordning. Modellprojektet kompletterades av en dragning om Hjärnkrafts anhörigverksamhet, där Ann Hellströmer medverkade. Dragningarna avslutades med samtal kring Modellprojektet och anhörigas situation när rehabilitering, vård och omsorg sviktar. De personer med egen skada och anhöriga som deltog tog upp det tunga lass som ligger på anhöriga och hur svårt det är att hitta fungerande insatser. Det beskrevs som en ren lyckträff från en familj att man hittade en hjärnskadekurs på en folkhögskola, vilket har varit oerhört positivt.

Modellprojektet i Umeå

IMG_0615

Vid den Nationella konferensen om förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar i Umeå den 17- 18 november 2016 deltog både projektledare Marie-Jeanette Bergvall och processledare Catherine Aaro Jonsson som presenterade Modellprojektets arbete, med fokus på barn och ungdomar.

Vid många tillfällen under konferensen sades att det finns kunskap på gruppnivå, men att den inte kan tillämpas på individer eftersom konsekvenser och återhämtning efter traumatisk hjärnskada är så olika mellan individer. Det präglar också det arbete som pågår i Modellprojektet hur vi kan hitta modeller som tar hänsyn till de individuella variationer som finns.