Modellprojektet rullar på

Arbetet i processgrupperna pågår enligt den dokumentationsplan som tagits fram. ”Komplexitet” har blivit ordet som i de flesta sammanhang beskriver den värld som präglar insatser för personer med traumatisk hjärnskada och deras anhöriga. Projektet jobbar parallellt med en plan för implementering av resultaten.

I takt med att underlag kommer in från grupperna visas hur enormt komplext det är med alla kontakter, alla beslut och alla aktörer. Grupperna har genomfört en gemensam workshop för att definiera och tydliggöra modeller för samordning av de olika aktörer som är involverade kring en person med skada. Allt mer har man kommit att inse att det i många stycken är en pedagogisk uppgift att beskriva hur verkligenheten ser ut för den som är så beroende av samhällets olika stödinsatser. Eftersom vården är så olika organiserad i olika delar av landet är det inte självklart ens för de som är involverade i projektet hur beslutsprocesserna ser ut.

Projektet har genomfört ett möte hos Socialstyrelsen där projektarbetet presenterades och frågor specifikt kring barn och unga diskuterades. I slutet av januari kommer nya möten med Socialstyrelsen att genomföras.

Processgruppernas arbete – nuläge i korthet

Processgruppen Samordning har tillsammas med processgruppen Stödfunktioner tagit fram schematiska bilder för att illustrera och klargöra komplexiteten i samhällsinsatserna. Samordningsgruppen har också ansvarat för den gemensamma workshop som anordnats.

Gruppen Stödfunktioner har genomfört en pilotundersökning i ett 40-tal kommuner för att undersöka vilka stödfunktioner som finns i form av koordinatorer eller vägledare/lots. I en av kommunerna finns arbetslots och i två kommuner planeras för lots. Generellt kan konstateras att det inte finns många insatser som är anpassade för just denna målgrupp. I sitt referensgruppsmöte har man också tagit med politiker och beslutsfattare som på sikt underlättar implementeringen.

Medicinska insatser för vuxna har gått ut med en enkät till landstingen för att följa upp vilka förändringar som skett efter Socialstyrelsens rapport 2012. Svaren håller på att analyseras.

På barnsidan finns etablerade nätverk med rehabiliteringsteam både i Sverige och internationellt som ger stort stöd i arbetet för Processgrupp Medicinska insatser barn. Där har gruppen identifierat flera riktlinjer som finns bland annat i Nordirland och i Nederländerna som täcker in många av de områden som gruppen ser skulle behövas även i Sverige.

Barn skola fritid planerar för fokusgrupper med barn/föräldrar och skolpersonal på flera håll i landet som ska genomföras under våren.

Stöd och service har skrivit ett första utkast till underlag som planerats för projektåret och det genomgår nu analyser hos referenspersoner.

Arbete-sysselsättning-försörjning har en ny processledare och gjorde en nystart efter att man tagit fram ett första utkast till nulägesbeskrivning.

Modellprojektet i Almedalen

Den 6 juli presenterades Modellprojektet i Almedalen under rubriken ”Rehabilitering av traumatisk hjärnskada är eftersatt. De anhöriga drar det största lasset när det saknas samordning”. Projektet presenterades av Marie-Jeanette Bergvall och Rita Ehrenfors, processledare i gruppen Samordning. Modellprojektet kompletterades av en dragning om Hjärnkrafts anhörigverksamhet, där Ann Hellströmer medverkade. Dragningarna avslutades med samtal kring Modellprojektet och anhörigas situation när rehabilitering, vård och omsorg sviktar. De personer med egen skada och anhöriga som deltog tog upp det tunga lass som ligger på anhöriga och hur svårt det är att hitta fungerande insatser. Det beskrevs som en ren lyckträff från en familj att man hittade en hjärnskadekurs på en folkhögskola, vilket har varit oerhört positivt.

Modellprojektet i Umeå

IMG_0615

Vid den Nationella konferensen om förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar i Umeå den 17- 18 november 2016 deltog både projektledare Marie-Jeanette Bergvall och processledare Catherine Aaro Jonsson som presenterade Modellprojektets arbete, med fokus på barn och ungdomar.

Vid många tillfällen under konferensen sades att det finns kunskap på gruppnivå, men att den inte kan tillämpas på individer eftersom konsekvenser och återhämtning efter traumatisk hjärnskada är så olika mellan individer. Det präglar också det arbete som pågår i Modellprojektet hur vi kan hitta modeller som tar hänsyn till de individuella variationer som finns.