Processgruppernas arbete – nuläge i korthet
Rehabilitering inom hälso- och sjukvård – barn har nu lämnat sin rapport. SVERE, nätverket med rehabiliteringsteam i Sverige ger stort stöd i arbetet. De har också många internationella kontakter. Processgruppen tar stöd i de vårdprogram som finns bland annat i Nederländerna. Modellprojektets arbete har presenterats vid olika konferenser, bl.a. i Rom. Kommer också att presenteras vid föreningen Sveriges Habiliteringschefers kvalitetskonferens Habilitering 2018 i Göteborg den 13 – 14 september tillsammans med Rapporten från Barns stöd – skola och fritid.
Stöd och service – rapporten är klar, men ska kompletteras utifrån utvecklingen kring LSS och LSS-utredningen, som ursprungligen skulle lämna sitt förslag den 1 oktober 2018. Regeringen kommer nu att besluta om tilläggsdirektiv. De krav på besparingar som tidigare funnits tas bort och utredningen får nya tilläggsdirektiv. Samtidigt förlängs utredningstiden till den 15 december 2018
Arbete-sysselsättning-försörjning har också tagit fram sin preliminära rapport som håller på att sammanställas. Gruppen arbetar inom flera områden med ett stort antal olika insatser och har ett stort fokus på samordningsbehoven.
Rehabilitering inom hälso- och sjukvård – vuxna har gjort en uppföljning av den enkät till landstingen som Socialstyrelsen genomförde 2012 för att följa upp vilka förändringar som skett. Den bild som ges är att det på de flesta håll inte skett några förbättringar. Samtidigt ses flera positiva initiativ, som till exempel det arbete som nu pågår i Västra Götaland där man håller på att utarbeta ett vårdprogram för regionen. Rapporten presenteras vid Neuropsykologernas stämma i Göteborg den 13 – 14 november.
Gruppen Stödfunktioner har genomfört en pilotundersökning i ett 40-tal kommuner för att undersöka vilka stödfunktioner som finns i form av koordinatorer eller vägledare/lots. Generellt kan konstateras att det saknas stödfunktioner i de flesta kommuner.
Barn skola fritid arbetar med att sammanställa resultaten från fokusgrupper med barn/föräldrar och skolpersonal på flera håll i landet som har genomförts under våren. Presenteras på föreningen Sveriges Habiliteringschefers kvalitetskonferens Habilitering 2018 i Göteborg den 13 – 14 september tillsammans med Rapporten från rehabilitering inom hälso- och sjukvård – barn.
Processgruppen Samordning har sett över hur samordning idag sker utifrån individens perspektiv samt inom systemen och finansiering. Arbetar med att ta fram schematiska bilder för att illustrera och klargöra komplexiteten i samhällsinsatserna.
Modellprojektet arbetar för att få riktlinjer
Arbetet i Modellprojektet har lett fram till att vi kan börja svara på frågan ”Hur vill vi ha det?”. I två av processgrupperna påtalas behovet av riktlinjer, skriver Marie-Jeanette Bergvall, projektledare för Modellprojektet, i en artikel i Hjärnkraft nr 1 2018.
Länk till artikeln Hk 1-18 s 16-17
Styr- och implementeringsgrupp
En styr- och implementeringsgrupp har tillsatts med professor Jörgen Borg, Danderyds sjukhus, Maria Lundqvist-Brömster och Marie Almgren från Hjärnkraft , Agneta Rönnqvist och Marina Carlsson från Personskadeförbundet RTP. Christina Amundberg är adjungerad till gruppen.
Dialogkonferens i Lund
Den 14 september genomfördes Modellprojektets första dialogkonferens på Orupsjukhuset i Höör i Skåne. Det visade sig finnas en bred samsyn kring behovet av samordning för individen och gemensamma samverkansorgan.
Läs mer:
Modellprojektet inne på sista projektåret
Projektet är inne på sitt sista år. Slutkonferensen planeras till början av oktober 2018. Projektet avslutas 31 december nästa år. Arbetet i processgrupperna pågår enligt fastställd dokumentationsplan. Processgrupperna Medicinska insatser för barn samt Stöd och service är i stort sett klara. De arbetar med de sista språkredigeringarna innan de går till en referensgrupp av brukare för synpunkter. ”Komplexitet” har blivit ordet som i de flesta sammanhang beskriver den värld som präglar insatser för personer med traumatisk hjärnskada och deras anhöriga.
Varje grupp beskriver nuläget med de brister och förbättringsområden man ser samt ger förslag på rekommendationer för förbättringar. Arbetet inriktas nu på att enas om gemensamma förslag för att definiera och tydliggöra modeller för sammanhållen rehabilitering, stöd och service som följer personen under den period behovet kvarstår. Det är en pedagogisk utmaning att beskriva hur verkligheten ser ut för den som har en förvärvad hjärnskada och är beroende av samhällets olika stödinsatser. Eftersom vården är så olika organiserad i olika delar av landet är det inte självklart ens för de som är involverade i projektet hur beslutsprocesserna ser ut.
Modellprojektet i Umeå
Vid den Nationella konferensen om förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar i Umeå den 17- 18 november 2016 deltog både projektledare Marie-Jeanette Bergvall och processledare Catherine Aaro Jonsson som presenterade Modellprojektets arbete, med fokus på barn och ungdomar.
Vid många tillfällen under konferensen sades att det finns kunskap på gruppnivå, men att den inte kan tillämpas på individer eftersom konsekvenser och återhämtning efter traumatisk hjärnskada är så olika mellan individer. Det präglar också det arbete som pågår i Modellprojektet hur vi kan hitta modeller som tar hänsyn till de individuella variationer som finns.